قُلْتُ لَمَّا غَابَ عَنِّي
Jag sade när han försvann från mig
Sv
Sv
قُلْتُ لَمَّا غَابَ عَنِّي
نُورُ مَرَاكَ الْمَصُون
Jag sade, när din bevarade skönhets ljus
försvann och doldes för mig
شَفَّنِي وَاللَّهِ سُقْمٌ
فِيهِ قَدْ ذُقْتُ الْمَنُونَ
Vid Gud, ett lidande har förtärt mig
vari jag har smakat själva döden
وَعُيُونِي مِنْ نَحِيبٍ
جَارِيَاتٌ كَالْعُيُون
Mina ögon, av bitter klagan
flödar likt rinnande källor
وَجُفُونِي مَا كَفَاهَا
مَا جَرَى حَتَّى جَفُون
Mina ögonlock nöjdes ej av tårarnas lopp
förrän de själva torkade ut
هَامَ قَلْبِي زَادَ وَجْدِي
فَمَتَى وَصْلَكْ يَكُونُ
Mitt hjärta irrar, min längtan växer
så när ska vår förening ske?
غَابَ عَنْ عَيْنِي ضِيَاهَا
يَا قَمَرَ دَارِي الْعُيُون
Ljuset har svunnit från min blick
o måne, skänk tröst åt dessa ögon