صَفَتِ النَّظْرَهْ
Klar var synen
Sv
Sv
صَفَتِ النَّظْرَهْ طَابَتِ الْحَضْرَةْ
جَاءَتِ الْبُشْرَى لِأَهْل اللهِ
Synen blev klar och närvaron blev ljuv
Glädjebudet har kommit till Allahs folk
قَامُوْا سُكَارَى لِذِي الْبِشَارَه
جَعْلَوْا عِمَارَهْ شُكْراً لِلّهِ
De reste sig druckna vid det goda budskapet
De upprättade hängivelse i tacksamhet till Allah
أَيُّهَا الْحَاضِرْ اُذْكُرْ وَذَاكِرْ
إِيَّاكَ تُنْكِرْ حَالَ أَهْلِ اللهِ
O du närvarande, minns och begrunda
Akta dig för att förneka Allahs folks tillstånd
فَسَلِّمْ لَهُمْ فِيمَا عَرَاهُمْ
وَاعْلَمْ أَنَّهُمْ غَابُوْا فِي اللهِ
Ge vika för dem i det som överväldigar dem
Och vet att de har försvunnit i Allah
فَالْوَجْدُ بِهِمْ دَاعِيْ يَدْعِيْهِمْ
يَطْرَأْ عَلَيْهِمْ فِيْ ذِكْرِ اللهِ
Ty hänryckningen är en röst som kallar dem
Den griper dem under åminnelsen av Allah
وَمَنْ لَمْ يَجِدْ فَلْيَتَوَاجَدْ
قَصْداً يَتَعَرَّضْ لِفَضْلِ اللهِ
Den som ej finner hänryckning må söka den
För att medvetet nalkas Allahs nåd
هَكَذَا قَالُوْا وَلِذَا مَالَوْا
وَلَقَدْ غَالُوْا فِي ذِكْرِ اللهِ
Så sade de, och därför svajade de
Och de gick bortom gränsen i åkallan av Allah
حَتَّى قَدْ ظَنَّا مَنْ لَيْسَ مِنَّا
أَنَّا جُنِنَّا بِذِكْرِاللهِ
Tills de som inte är av oss sannerligen trodde
Att vi blivit galna av åminnelsen av Allah
هَنِيْئاً لَنَا ثُمَّ بُشْرَانَا
إِنْ كَانَ لَنَا حُمْقٌ فِي اللهِ
Sällhet åt oss och glädjebud till oss
Om vår dårskap är inför Allah