Vem är lik Ahmad i de två världarna som vi älskar?

En fullmåne, hela skapelsen har förlorat sig i hans skönhet.

Vem är som han? Tronens Gud har ärat honom

i skapnad och karaktär, sannerligen har Allah skänkt honom allt.

Och solen rodnar av ljuset från hans uppenbarelse

människornas sinnen står häpna inför förståelsen av hans väsen.

Välsignad är Allah, hur ljuva är ej hans egenskaper

han besatt skönheten, hur strålande är ej hans anlete.

O araber i Wadi al-Nuqa, o folk i Kadhima

i er närhet dväljs en måne vars hemvist är i hjärtat.

Må Tronens Gud välsigna honom så länge solen går upp

och så länge kameldrivaren leder sina riddjur.

Allah har förunnat mig att prisa den Utvalde

måhända jag räknas bland dem som ärar hans namn.

När jag kommer för att läsa mina gärningars bok

har jag ingen utom Honom vars nåd vänder sig till mig.

Muhammad är de två världarnas herre, de två släktenas mästare

och de två folkens herre, araber såväl som icke-araber.

Han är den älskade vars förbön man hoppas på

mot varje fasa bland de fasor som drabbar oss.

Vår Profet som påbjuder det goda och förbjuder det onda

det finns ingen sannare i sitt tal, vare sig i sitt ”nej” eller ”ja”.

Som en blomma i friskhet och som fullmånen i höghet

som ett hav i givmildhet och som tiden själv i beslutsamhet.

O min Herre, genom den Utvalde, låt oss nå våra mål

och förlåt oss det förflutna, o Du Gränslöst Generöse.

Och förlåt, min Gud, alla muslimer för deras synder

genom det de reciterar i al-Aqsa-moskén och i den Heliga Helgedomen.

Vid hans rang vars boning i Tayba är en helgedom

och vars namn är en av de mäktigaste ederna.