En skönhet som ger oss liv

och som alltid känner oss

Hon nedsteg för att skänka oss

rättvisa och godhet

Ur en kraft så ädel

som välsignad hon är känd

Med fägring har hon beskrivits

i det dolda och uppenbara

Fullkomnad i sin lyster

en gestalt som speglar dygden

Allt är i full harmoni

varur ljuset har framträtt

Dess källor är ljuvliga

dess önskningar har uppfyllts

Dess dygder har blivit

till en högsta tron av ära

Dess storverk har spritt sig

dess glada budskap färdas

Dess tankar vägleder

själarna till visshet

I hans beskrivning finns lärdomar

som ingen människa förtäljt

Och alla är förundrade

alltjämt försjunkna i längtan

En gestalt av medellängd

såsom man ser i hans natur

Han överträffar i anblick

den som är högrest

I hans ansikte lyser månen

i hans mun finns pärlor

I hans tal finns blygsamhet

av tystnad är han prydd

En panna som är bred

inför Gud är den sänkt

Genom vishet har den rest sig

i ära och insikt

I hans ansikte finns klarhet

i hans ögon djup svärta

Ögonbryn i fin båge

smyckade med skönhet

Om han skådas, följs han

av ett ljus som ledsagar

Näsan är välformad

hög och vackert böjd

Hans mun är välformad

och bröstet är brett

Buken är jämn

med bröstet, slank

Ansiktet är pärlemorglans

och färgen är rosig

Själen är av rent ljus

den upplyste världarna

Med kraftfulla leder

och de renaste sinnen

Unik i sitt väsen

ingen har varit hans like

Med mörka ögonlock

och glänsande tänder

Som granatäppelkärnor

har du någonsin sett dess like?

Ett skägg som är fylligt

harmoniskt fördelat

Ett hårsvall så tätt

som når till hans öron

Mörkrets fullmåne är hans mun

när hans leende skådas

Hela jorden är hans stig

över land och havsvikar

Släktskapen han förenar

och bördorna han bär

Det goda han utför

i hemlighet och öppet

Bland folket ingav han vördnad

i Sanningen var han försjunken

Hans godhet överträffar

både jinner och människor

Hårlinjen vid hans navel

av hans anletets skönhet

Inget liknar hans blick

i ära och tro

Fin var hans hårlinje

och han nådde den högsta rangen

Mäktig i sina dygder

han främst bland människorna står

Med slanka hälar

och ett bröst så rymligt

Det avgörande talet gavs honom

han överträffade Sahban

Lik mysken i sin vind

som om han vandrar utför

Han får den trötte att glömma

både familj och hemländer

Ty kärleken till honom är tro

och hatet är förnekan

Ve den som har brustit

i lovprisning av en människa

O Herre, gör oss saliga

genom hans ljus, återför oss

Tills vi skådar det skönaste

i denna värld och nästa

Må Han sända frid och välsignelse

Han som gav mänskligheten nåd

Över profeten genom alla tider

från en Herre vars rang är hög

Likaså över al-Zahra

och hennes ädla moder

Och över hela deras ätt

så länge fullmånen oss tilltalar