يَمِّمْ نَحْوَ الْمَدِينَةْ تَرَى الْأَنْوَارْ
Vend deg mot Medina, og du skal sjå lysa
Nn
Nn
يَمِّمْ نَحْوَ الْمَدِينَةْ تَرَى الْأَنْوَارْ
وَاقْصُدْ حِمَى نَبِيِّنَا طَهَ الْمُخْتَارْ
Vend deg mot Medina og du skal sjå lysa
og søk tilflukta hjå profeten vår, Taha, den utvalde
مُحَمَّدْ يَا أَبَا الْزَّهْرَا نَرْجُو نَظْرَةْ
أَرَى الْقُبَّةَ الْخَضْرَا لَيْلًا وَنَهَارْ
Muhammad, å far til Zahra, me vonar på eit blikk
eg ser den grøne kuppelen natt og dag
مُحَمَّدْ يَا أَبَا الْقَاسِمْ إِنِّي هَائِمْ
عَسَى تَقْبَلْنِيْ خَادِمْ أَنَا وَالْحُضَّارْ
Muhammad, å far til Qasim, eg er heilt bergteken
måtte du godta meg som tenar, både meg og alle som er her
فَامْدُدْ يَدَكْ وَالْبَاعَا وَالْذِّرَاعَا
وَاطْلُبْ مِنْهُ الْشَّفَاعَةْ وَقْتَ الْأَسْحَارْ
Så strekk ut di hand, di famn og din arm
og søk forbøn frå han i timane før daggry
وَقِفْ حَوْلَ الْضَّرِيحِ يَا فَصِيحِ
وَاغْسِلْ قَلْبَ الْجَرِيحِ مِنَ الْأَْكْدَارْ
Stå ved den heilage grava, du veltalande
og vask det såra hjartet for all si sorg